Blogg

Du visar för närvarande Vi är människor med en kropp från jorden och en gnista från universum

Vi är människor med en kropp från jorden och en gnista från universum

I en öppning med Maria Magdalena visade hon nuet och den smärta som mödrar bär. Den smärtan tillhör jorden och jorden tillhör alla mödrar som väljer att föda livet. Den bilden hade vi så med oss in i helgen med det gyllene barnet och allt ändrades när livet tog plats på ett helt annat sätt. Modern frigjorde sig från patriarkatet och mannen av idag kunde be universum om förlåtelse för allt som inte blivit levt. Vilket arbete, som nu tagit livet till en ny dimension! Nu kan de äldre kvinnorna äntligen få ta sin rätta plats och öppna för de gyllene barnen med livets barnbarn som bär framtiden i detta nu. Den framtiden är inte de äldres. De äldre är bara här och nu i ett livsbejakande stöd genom sina böner och de frön som de fortsätter att så i nuet. Efter denna helg har Maria Magdalena återigen tagit sig till underjorden, varifrån hon kommer. Där välsignar hon föräldrar och barn som väljer att öppna för livet i detta nu. Underjordens altare bär barnen, barnen som väljer att inkarnera till livet i detta nu. De är framtiden och de är redan där men behöver de äldres välsignelse för att öppna det som livet kämpar så emot just nu i alla maktstrukturer. De kommer inte gå till dessa maktstrukturer, nej inte alls och underjordens altare är där i stöd till dem. De äldre gamla kvinnorna, levande och döda är där som arketyper i det som öppnas nu. Det är därför de äldre blir jordens väktare. 

Det första mötet med Maria Magdalena

En ny vision öppnade sig denna kväll med åtta kvinnor i mötet med Maria Magdalena. Visionen var så tydlig. Hon blev bara människa, en av alla människor som vandrat på denna jord. Rummet öppnade en dörr där Maria är jorden och jorden är hon. Det vill hon lära oss människor i detta nu. Alla mödrar som vänder sig bort från barnen i detta nu har fått henne att komma just nu. Bilden av modern som vänder sig bort för smärtan just nu är för stor. Modern som öppnar för att se och hålla tvåsamheten i detta nu där modern är ett med modern i barnet och där modern i barnet är ett med modern öppnar en annan väg. I detta är allt helt och rent. I detta är allt grundat i moder jord. Vi är moder jord och moder jord är vi. Jesus vänder sig till sin moder och säger: gör inte mig speciell, det gör så ont och det blir så ensamt. Moder Maria ser och gråter tårar som flödar och skapar en flod av vatten som bär människan till en helt ny plats. Hennes svar blir: Jag behöver kärlek precis som vilken människa som helst. Jag är människa precis som du men jag gjordes också till Gud. Maria Magdalena vet och bär ännu detta för mig. Akta dig vackra människa så att du inte gör dig speciell med dina gåvor. Låt Maria Magdalena visa dig vägen till den kärlek som bär livet.

Den grupp som träffades en kväll öppnade en gemensam kanal först när de blev kanalen. Det är en avgörande skillnad mellan kanalisering och att bli en kanal. Denna grupp blev verkligen en kanal utan någon ledare. Var och en inkluderade sig till det som skulle öppnas. En av kvinnorna inkluderade skammen och dess dimensioner, en annan värme och skakningar, en tredje grottans mysterium och vägen dit, en fjärde sorg, en femte modersenergi, en sjätte död, en sjunde smärta och en åttonde om att vara upplyst. När kanalen tog tag i dem visade den att kontakten var bruten och att modern vände sig bort. Människan Maria Magdalena visade dem vägen tillbaka till människan. En ny vision är här med människan Maria Magdalena:

JAG ÄR MODER JORD OCH MODER JORD ÄR JAG. VARJE MODER BEHÖVER INTE LÄNGRE VÄNDA SIG BORT FRÅN SMÄRTAN, DEN BÄR HENNE TILL LIVET.

Den kvällen bar oss in i en helg om det gyllene barnet som  inte bara skedde här utan också på många andra platser på denna jord just denna helg.

En helg med djupa kroppsliga fysiska arbeten 

Det gyllene barnet

Ett första arbete som vi gör visar oss att fadern inte är med i det som skapas i mötet med det gyllene barnet. Det öppnar oss för ett andra arbete som visar oss att den gamla bilden av ”Grandfather” måste dö. Där och då frigörs makten och öppnar vägen till kärlek. De äldre männen kan inte lära sina söner om framtiden nu och framför allt inte locka dem tillbaka till historien. Sönerna av denna tid måste gå sin egen väg om det gyllene barnet ska få plats. Vägen dit är redan där om vi slutar med all motkraft och stannar i ljuset. De unga sönerna vänder sig nu till barnen som besitter denna kraft. De är så vackert att se den förlåtelseprocess som öppnas i detta land och många andra länder när vi också ärar de som gått före och öppnat makt. Det är först då som ett helande kan ske. Maktens boning rasar nu och ”Grandfather” säger; Var är jag och vem är jag. I detta är han hållen i sina fötter av ”Grandmother” och anden håller hans huvud. Modern har öppnat vägen för mannen och satt en mycket tydlig gräns till den väg som maktens äldre män valt. Allt detta med stöd av Grandmothers, hon som sedan håller hans fötter så att han ska växa ned på jorden. Den transformationen öppnar för alla äldre att dra sig tillbaka och överlämna framtiden till dem som bär den. Kampen är slut, även om vi ännu ser embryon av den.

De äldre överlämnar framtiden

I en djup ritual överlämnar de äldre framtiden till det gyllene barnet, det barn som hela mänskligheten bär. Hon symboliserar livet och det ljus som finns i oss alla. Så överlämnar de äldre framtiden till barnen, alla jordens barn som redan har de gåvor som krävs för den stora transformationen. De gåvorna tillhör dem och vi äldre har dem inte alls, inte på något sätt. Men vi kan bereda vägen för dem, för barnen. De bär det eviga livet på ett nytt sätt. Det öppnar ett helt annat sätt att leva för oss äldre som ger en lätthet och frihet. Då är också allt heligt som pågår. Vi vet inte vad som pågår. Det vet bara de som tillhör framtiden. Det är de som får se. VI HÅLLER DET HELIGA NU SÅ LÄNGE SOM VI LEVER.

”Att vara en Gardian of Sacred är att komma ihåg att varje bön, varje frö och varje hjärtesorg bär våra barns framtid”

Tack ”The thirteen grandmothers” för visdomen om att vara äldre och vägen dit. Vi är förlåtna och vi förlåter och vi behöver inte på något sätt bli färdiga. Vi är kärlek och det enda som existerar är kärlek. Det gyllene barnet bär gnistan som finns i varje människa. Vi hör henne och vi ser henne. Vi är en av de äldre som bereder vägen för barnen. Den framtiden öppnas när vi i oss skapar en djup intimitet med vårt inre barn. Hon dömer inte, hon väderar inte. Hon väntar bara på oss så att vi kan bli de de heliga människor som vi alla är. Det största smärtan är nog att se vad vi gjort mot oss själva vi människor. Den öppnar för transformation och stoppar lidandet om vi förlåter oss själva och alla andra. tar ansvar och väljer en annan väg. I kontakt med vårt inre heliga barn öppnas den vägen.

Övergrepp

Alla människor har övergrepp och det är så vackert att se hur dessa just öppnar för intimitet. Idag får barnen i förskolan lära sig ”stopp min kropp”. När den boken med samma namn kom blev både barn och vuxna medvetna på ett helt nytt sätt. När kroppar möts och alla säger ja kan det gå vilt till, men det kan också gå vilt till när människor möts och inte är i kroppen. När varsamheten i mjuka rörelser och full närvaro tar plats kan vi komma ned i kroppen. Då kan ett lillfinger på en kropp till och med vara för mycket och därför bli ett övergrepp. Ja, tänk om det just är människans lott att både vara varsam och vild men att samtidigt lära sig att vara medveten om varje rörelse i sin kropp. Det öppnar för intimitet och kontakt i nuet med många lager av förfäder och förmödrar. Den rörelsen tillsammans med andra skapas när alla är i sin kropp och då tar kroppen över. Det är människans kropp som kan hela henne när hon öppnar för sitt fält som är så mycket större än den fysiska kroppen. När det sker tillsammans med andra öppnas ett tredje fält, ett fjärde fält, ett femte fält osv vidare i allt större rörelser. Så vackert skapar människan nya rörelser nu genom sina kroppar. Kroppen som är själens boning eller så är själen kroppens boning (det beror på hur vi ser det) öppnar för så många fler sinnen än vi någonsin hade kunnat föreställa oss. Den djupaste intimiteten har vi med barnet i oss och kommer alltid att ha detta. Utan den kontakten kan vi inte ha djup intimitet med andra människor eller med det gudomliga och moder jord. Det barnet valde att födas till detta liv ur smärta och är här för att lära sig om den kropp som hon fått av moder jord. Den materian är samma och en dag ska hon åter lämna och bli till stoft och förmultna igen i hennes sköte. Ja, vi kan lämna kroppen och gå till andra världar men betänk då att den behöver vara utan övergrepp under denna tid. Det kan bara ske om vi inte lämnar vår kärna. Tack Somatic Experiencing i Lissabon som gav oss livets helande från övergrepp till intimitet.

”I en värld som är besatt av åsikter om normer, vad som är idealiskt, vad som är lämpligt, och vem vi ska attraheras till, inser man att få av oss växer upp utan någon form av trauma. Förvärrat blir det av större sociala, kulturella och systemiska attityder till livet och vår kropp.”

Allt handlar om oss själva. Vi omprövar varje dag att öppna för kärleken. Vi kan inte ta hand om någons annans liv. Vi kan inte bära någon. Vi bär våra rörelser av att öppna och att sluta, att bli ett och bli separat, närhet och distans osv. Detta handlar inte om dualism utan om en jordlig och universell rörelse. Dualismen kommer ur egot, vårt ego som hela tiden vill splittra oss. Splittring är inte samma sak som separation. Det är en hård rörelse till skillnad från separationens mjuka rörelse. Vi kan också säga att det är det autonoma nervsystemets väg. För människan som fastnar i tanken och därmed bara behöver tänka för att bli traumatiserad är detta ingen enkel väg. Tack ock lov så har djuren, naturen, allt levande och hela universum denna rörelse av att öppna och sluta, en rörelse för oss människor att kunna landa i. Sätt dig bara och titta på en manet så blir hela ditt nervsystem i balans. Människan får trauma ur social interaktion och behöver lösa upp den i social interaktion. Vagusnervens mjuka rörelser lär vi oss i mötet med andra människor som följer moder jords och universums rörelser.

Denna helg övergick den rörelsen till trummans och cejderns djupa kraft i mötet med moder jord och universums rörelse till intimitet med det inre barnet. Det öppnade för den urkraft som alla bär. I det ögonblicket kan vi öppna oss för världen i en djup intimitet på alla mänskliga plan som i sin tur öppnar för multisensoriska sinnen. Vilken enorm kraft som finns i arbetet som alla bär ”FRÅN ÖVERGREPP TILL INTIMITET”. Ur det växer urkraften och djup transformation. Ingen människa kommer undan övergrepp och därmed inte heller intimitet om hon inte fastnar i lidandet. Det är en avgörande skillnad mellan lidande och smärta. Den ena gör oss fastlåsta och den andra frigör oss. Det är aldrig som man tror. Den övergreppsenergin som vi mötte denna helg var verkligen inte det som vi människor idag kallar övergrepp.

Förlåtelse

Maria Magdalena fastnade inte på något sätt i lidandet efter Jesu död hon tog emot en enorm kraft ur den smärta som förlöstes i henne. Övergrepp är verkligen vägen till intimitet när vi öppnar upp och tar oss igenom. Det är så vi vaknar. Övergreppet tar emot intimiteten och brister i ett jordligt uppvaknade. När övergreppet följer intimiteten mjuka rörelse sker transformation. När vi är i kroppen kan det aldrig bli övergrepp. Det är därför vi får trauman och vårt första trauma är förlossningen och till och med befruktningen. Det traumat har vi alla. Att hela det traumat öppnar oss för att kunna komma ned i kroppen så att vi kan stoppa övergrepp och istället öppna för intimitet. Den intimiteten har en kraft som inte går att stoppa. Då inser vi att vi är tvungna att lära i detta liv. Inget kan vi då längre döma. Allt är bara olika rörelser på vår väg.  

”När vi är medvetna om att vår förståelseprocess endast kommer från vår ackumulerade kunskap om något vi var tvungna att lära oss, inser vi att det är omöjligt att tala om eller förstå ordet ”medvetande”.

Tack Reconstructive som öppnade dörren till de äldre och till så många sinnen som tar oss från allt vad medvetande är för att öppna det som vill bli levt. Vi kommer hit för att vi har något att lära. Hur ska vi kunna förstå de trauman som vi utsätts för med våra fem sinnen. Det är inte möjligt. Men när vi öppnar själens och andens sinnen förstår vi att det finns inget som heter medvetande. Det är bara en teori. Med själens sinnen skapas vår programmering:

  • vad vi tänker och vad du vill
  • vår drivkraft att agera,
  • våra känslor och vad vi känner för dem,
  • vad vi kan föreställa oss och
  • vår förmåga att se vad som inte är synligt ännu.

När vi så öppnar för andens sinnen ”in the quantum field” öppnar vi oss för att

  • be, meditera och ta emot quantum medicin,
  • tala sanning till det gudomliga och moder jord,
  • öppna sanningen i vår verklighet,
  • komma i linje med vårt högre jag utan att veta när, hur och var,
  • tro, utan begränsningar och i djup en inre fokus,
  • inte veta, inte förstå och att överlämna oss till det som ska ske och
  • skapelsen pågår och har alltid pågått bortom vår förståelse.

När vi öppnar för det vi inte kan se och förstå öppnar vi nya versioner av oss själva som väntar på att bli levda.

Gravid

NÄR DU LÄSER DETTA FRÅN ETT URSPRUNGSFOLK SÅ SER DU VÄSTVÄRLDENS DJUPA SÅR SOM STOPPAR LIVET

” När en kvinna inte kan bli gravid är det mannens hjärta som behöver förlåta universum och allt liv som inte blivit till liv. Det håller henne från detta liv tills mannen förlåter.”

Vilken förlösning denna helg i vårt sista arbete, vilket genombrott i detta vårt sista arbete. Vi stod där och tog emot det som blev resultatet av hel denna helg och kvällen med Maria Magdalena. Kvinnan blev gravid, ja också i västvärlden öppnas nu kraften i moderskapet och graviditeten. Nu är mannen med och han har förlåtit. Universum ler.

Tack älskade Bribris, ursprungsbefolkningen i Costa Rica för denna mening som gav oss mening. I ett mycket kroppsligt arbete förlöste vi denna mening till livet. Äntligen är kvinnan gravid då mannen förlåtit universum och allt som aldrig blev levt. Det kommer att bli levt nu på ett livsbejakande sätt. Inget vi vet ännu. De äldre kvinnorna öppnar vägen dit genom att överlämna framtiden till dem som kommer att vara med i den.

Vi människor lär oss nu att det går inte att fastna i en tolkning, den öppnar då en framtid ur historien. Så fort vi tolkar är vi i historien och den skapar aldrig en framtid för barnen. Framtiden kan aldrig växa från historien. Den kan bara skapas i nuet, som vi inte vet någonting om.

Tacksam till denna helg i ett mycket kroppsligt fysiskt arbete om kollektivet som kommer att påverka den framtid som barnen, jordens barn bara kan öppna för bortom vår kunskap. Där är vi äldre inte med. Låt moder jords barn nu få ta plats och låt oss äldre dra oss tillbaka med insikten att vi inte har en aning om framtiden. Den är inte vår. Att överlämna framtiden är så livsbejakande.

BÖNEN OCH FRÖNA HAR EN SÅDAN STOR PLATS I DETTA ÖVERLÄMNADE. DET ÄR FÖR DE ÄLDRE ATT STANNA VID LIV TILLS VI DÖR. VI LEVER TILLS VI DÖR. MEN VI DÖR OCKSÅ INNAN NÄR VI DÖR, DVS ÖVERLEVNADEN DÖR SÅ SAKTA. DÅ LEVER VI ALLTMER. VI OMPRÖVAR OSS SJÄLVA GENOM ATT ÖPPNA FÖR NYA VERSIONER AV OSS SJÄLVA.

Det andra mötet med Maria Magdalena efter denna helg

Nu blir det än tydligare att tid aldrig är linjär. Vi vet egentligen inte vad som kommer först. Detta andra mötet med henne var egentligen före det första mötet men behövde både kvällen med Maria Magdalena och helgen med det gyllene barnet för att kunna lysa i sitt ljus. Vad var det då som var först:

Mödrar och fäder som sveper ett barn och lägger det på ett altare där det redan finns djur och naturväsen. Vägen dit var genom en svart virvel i havet rakt ned i underjord. Resan dit var hissnande. Där blev allt ljus och en stad visade sitt skimmer med Maria Magdalena, Innana, Isis, Varlan och många andra shamaner. De står runt barnet och ler. Mödrar och Fäder sjunger för barnet, tar upp det i famnen och då ler de också.

Kontakten är aldrig bruten varken till människan eller natur och andeväsen. Denna bild kom före helgen och höll mötet med det gyllene barnet men egentligen det var det gyllene barnet som höll denna bild som är en förutsättning för livets intimitet, njutning och glädje. De sex arbeten av fysiskt kroppsliga slag som vi gjorde denna helg tog oss ned till underjordens materia och öppnade vägen upp igen till jordskorpan där vi människor verkar i moder jords kropp för att öppna för den gyllene gnista som tar allt större plats i våra kroppar. Våra kroppar kommer från moder jords materia och det är med våra kroppar som vi också kan möta kroppar från andra planeter. Allt vi gör mot moder jord gör vi mot vår kropp. Den dag vi ser det så förstår vi de äldre kvinnornas böner och de frön som de sår. De har ju också burit andra kroppar precis som moder jord. Deras livmoder bär nu generationer av äldre som ännu vet att det är modern som måste stoppa patriarkatet så att det kan dö och återfödas i en ny form. Den kraften har en moder som kan döda om någon skulle skada henne eller hennes barn. Bara den vetskapen och känslan öppnar för hennes urkraft som aldrig behöver ageras ut. Hon behöver bara visa den. Först nu blir de bilderna innan helgen tydliga. De beskriver människans resa ned till underjorden, tillbaka till sina kroppar som har samma materia som planeten moder jord.

  • Den första är ett barn som har sin navelsträng i himlen och hänger fritt därur. Hon har gått upp igen och hänger alldeles naken i universum. Navelsträngen är avklippt men hon har inte ramlat ned.
  • Den andra bilden är ett ägg där barnet ligger insvept i en filt av guld. När ”Grandmother Flordemayo” från ursprungsbefolkningen berättade om sin vision med ett barn av guld i ett ägg liggande i snö som kristall blev det lite tydligare. Först då blev det tydligt hur skyddat detta gyllene barn är som håller oss alla. Hon visar vägen till det värnlösa barnets resa ned. Hon visar också att det gudomliga kommer ned och att det inte är vi människor som ska gå upp.
  • Den tredje är ett barn liggande i en vagga där en gammal kvinna sitter i en gungstol framför elden med foten på vaggan och vyssar barnet sakta. Den gamla kvinnan tar upp barnet och omsluter det med sin barm. Där och då förvandlas den gamla kvinnan till moder jord och hon är mycket gammal. Jorden är röd och allt blir tyst. En energi i viskningar tar plats. Allt förkroppsligas och löses upp i den röda jorden.

Alla dessa tre öppnade vägen till underjorden varifrån våra kroppar kommer. Den underjord som vi människor som ett helt folk ännu inte öppnat våra hjärtan för. När barnen kommer nu blir de välkomnade av de som ännu lever kvar i jorden för att ta hand och öppna för våra kroppar så att vi kan möta andra kroppar. Barnen blir allt färre i många delar av världen eftersom många mödrar väljer att inte föda barn. De kvinnorna är ändå mödrar i sina kroppar eftersom de som växt som kvinnor ur moder jords sköte. Med sin biologi kan mödrarna öppna för mannen som förlåtit universum för allt som inte blivit levt, mannen som valt en annan väg än sina förfäder och som inte väljer att följa dem. Mannen som följer barnen som vill komma nu ur moder jord och kvinnans sköte.

Minns detta:

Hon den gamla kvinna är också den som kan omfamna de gamla männen när universum öppnar för det som inte blivit levt. Hon håller honom i fötterna så att han ska kunna säga: Var är jag, vem är jag nu. Inget av vad han lärde får plats i den nya visionen och det vet redan livets söner. Kanske kommer han att lära av barnen i stället för att försöka lära dem. Det kan bara framtiden utvisa. De gamla kvinnorna har redan den erfarenheten om de när de bär barnen i sin livmoder börjar intressera sig för denna lilla själ som får en kroppslig form som människa. Hon är då beredd att skydda denna själ med sin kropp i många år i sin nyfikenhet och förundrad till detta livs mirakel. Hon kommer också att ha denna själ som en del av sin kropp i resten av sitt liv. På den resan är de unga kvinnorna med männens stöd också av idag. Männen i sin omsorg av barnen kommer också i framtiden att bära denna själ i sin kropp i resten av sitt liv. Ja, om kvinnan tillåter mannen att göra så. Ett paradigmskifte!

I tacksamhet till det heliga livet väljer vi att överlämna framtiden till barnen.

Den 13–16 november 2025

De äldre kvinnorna som möttes i en djup transformation

 

 

 

Lämna ett svar

tjugo − femton =