När vi står där vid stranden och ser vattnet sakta flyta fram vet vi att vi ska till andra sidan men inte hur det ska ske. Vi är många som vet att det måste ske just nu. Bland oss finns de som tar första steget. Det finns också andra som bara står och tittar på alla som försöker. Alla vet vi också att vi kan drunkna på vägen. Å andra sidan finns det ingen som kan hjälpa oss. Ingen kan vända om för att tala om vad de gjorde och tiden att skapa metoder i förväg är förbi. Här står vi alla nu. Visst är det vackert och samtidigt lite ”scarry” då vi inte har något att hålla oss i. Vi vet inte heller vad som finns på andra sidan. Tiden då vi kunde lära av andra är också förbi. Nu öppnas stället en tid där vi lär oss av oss själva. Ja, alla olika delar i oss som är vi. Denna helg mötte jag tillsammans med två andra själar moder jords kärna. I det arbetet från vår individuella kärna öppnades en gemensam kanal. Denna gemensamma kanal och kärna blev ett med moder jord. I det fick vi ett individuellt stöd som var kollektivt men så olika för var och en av oss. Det var för alla en av de pusselbitar som vi tagit emot för att kunna ta oss till andra sidan. Jag tror att det är så mycket enklare för oss människor som är beredda att lämna allt i denna övergång. Är vi på den platsen kan vi också överlämna oss. Det finns idag så många vägar att öppna upp utan minsta substitut, bara med ren energi. Om vi lärt oss att överlämna oss så behöver vi inget för att öppna upp. Det gör energin och i allt större oändliga horisontella cirklar. Väljer vi denna väg kan vi aldrig vända oss om.
I mötet med moder jords kärna
Under tre människoår och oändligt lång själsgemenskap i många liv har jag varit med tre kvinnor i en treenighet som saknar ord. Det började med att vi byggde en energibro över mörka vatten. I det lärde vi oss om olika mörker, när vi ska ta emot mörkrets ljus och när vi ska bidra till en transformation av mörkrets mörker. Den resan var en ständig långsam övergång till det magiska ljuset och kärlekskraften. Det passar så bra att just i oktober öppna för det ljus som vi hittar i mörkret. Dess energi är lågmäld och susar fram i samma takt som när ett löv faller till marken. Stannar vi och ser på ett enda löv som faller kan vi känna dess energi i vår kropp. Så snurra jorden och det är samma energi som moderskraften. Den energin finns i oss alla även om vi inte fått uppleva den med vår moder eller i mötet med våra barn. Den energin ligger också så nära den rena sorgen som är så ljus. I den rena sorgen är allt magiskt och i den kan kärleken flöda. Just i detta ögonblick denna söndag i mötet med moder jord var vi i denna energi. Mötet och gemenskapen var kärna till kärna. I det är vi ett med allt. Ännu i denna skrivande stund kan jag känna moderskraften, ljuset och kärleken i en ny öppning. Allt detta sker för mig nu också i mötet med min egen moder som ännu är i livet. Vi har nu lämnat allt gammalt bortom oss och ett nytt gemenskaps kapitel har öppnats i livets bok. Vi kan inte ta något med oss dit vi går nu. Jag har nog aldrig älskat henne som ni min kära moder. Den vördnad jag känner öppnar en värdighet både för henne och mig.
Moder jord guidade oss tre kvinnor denna helg till kyrkan som tagit emot ett konstverk av moder jord. Det var magiskt att sitta där alldeles stilla och ta in kraften och ljuset. Vilken symbol för livet hon är. Morgonen öppnade dessa ord.
I den bästa av världar är vi fria, lika fria som moder jord. Vad som än händer henne är hon alltid hel. Trots att människan borrat djupa hål in i henne sköte förlåter hon. Hon vet att ingen kan komma åt hennes kärna och i det är hon oändlig. Idag mötte vi och många med oss vägen in till hennes kärna. Vilken expansion som tog tag i oss in till en ny plats. Det var mycket omvälvande. Tack kära Katharina Holm och Eva Remmert för att vi kunde överlämna oss till den kärlek som öppnades i mötet med henne, den stora modern. Inte på utsidan utan just på insidan långt in till hennes kärna. Där öppnas allt som är helt också i oss och alla människor på denna jord. Något drog oss till kyrkan som speglade moder jord. Så vackert och berörande. Kanske just därför hon får snurra där tillsammans med Maria Magdalena evangeliet. Det är en ny tid nu där nya krafter tar vid i den feminina energin så att den kan förenas med den maskulina och bli ett.Moder jord i kyrkanEn symbol? En förlåtelse? Ett ansvarstagande? Ett inkluderande av all gudomlighet? Ett frihetsberövade eller frihetsskapande? Ett förenade eller förminskade? Kan kyrkan förlåta sig själva för historiens vingslag och ta ansvar hur man skändat och tagit över heliga platser? Kan människan förlåta kyrkan som tog över allt vad helighet var eller är det inte vår väg nu? Kan försoning ske med också det som var före kyrkan? Kan den feminina gudomligheten få ta plats i kyrkan eller behövs något nytt? Kan allt få finnas inom och utom allt som varit för att något nytt ska få växa? Vi kan bara tro. Ingen vet!!! Den nya skapelsen får visa oss vart vi är på väg….eller vågar vi det!!!Maria MagdalenaSå kom Maria Magdalenas energi som aldrig fått plats i kyrkans heliga plats, hon som visste vad kärlek och helighet var. Hon skapade sig en egen helig plats i en grotta i Frankrike. Berget öppnades som en helig plats för henne och många som sökt den. Inget nytt. Berget är den shamanska vägens öppning. Har hennes evangelium en egen plats eller kommer vi att förminska den som en liten del bland alla andra evangelier. Nu finns det tack och lov också män som skrivit kärleksevangelier som också tagits bort ur bibeln och gömts. Ingenting kan bli helt i det gudomligas ljus om inte de maskulina och feminina energierna förenas. Då fortsätter vi bara att splittra oss i maktens boning. Moder jord vet och väntar på människans inre resa. Glöm inte att vi är moder jord.Det gyllene barnetDet gyllene barnet väntar på oss nu. Vägen är öppen. I mötet mellan moder jords kärna och människans kärna möts allt gudomligt. Där möts det maskulina och feminina i ett. Där finner vi det heliga gyllene barnet. Gudomligheten är i oss alla. Vi är alla heliga. I det är vi ett.
Huset är gammalt
Är du en mycket gammal själ hittar du en mycket gammal kropp. Inget annat är möjligt. Vi kan se det i småspädbarn om de är en gammal själ. Deras ansikte har en annan framtoning. När de kommunicerar är det också mera självklart. Deras andliga förmåga finns med dem långt upp i vuxen ålder om de inte behöver stänga av. Gör de det så är det för att skydda sin själ för att den ska kunna ta sin plats i det liv som öppnas alltmer. Dessa barn är ofta med om traumatiska upplevelser för att kunna möta de gåvor som de bär. Jag är lyckligt lottad med barn och barnbarn som är gamla själar. Där jag är kan jag alltmer möta dem. Ett av mina barnbarn var på väg att lämna livet när han föddes. Idag är han mycket tydlig när han berättar om döden och hur man går in i en tunnel. Jag kan bekräfta detta eftersom jag själv gjort det i mina nära döden upplevelser. Han berättar också glädjefullt att han kom till världen med armarna först. Första gången han sade detta trodde jag min son skulle få slag för det var sant. Han togs ut i armarna vid ett kejsarsnitt. Att så se min son bekräfta honom i detta med vördnad var djupt berörande. Vilket ljus och vilken kärlek som flödade ur detta mörker som de alla tre var med om när min sonson föddes. Det kunde ha gått så illa. Moder och barn var millimeter från att lämna detta jordeliv. Hemma hos mig satt jag och trummande hela natten tills allt var över. Jag vaknade av en inre röst som talade om att jag skulle trumma på den trumman från samerna som jag aldrig använt. Det var en gåva från tiden i Kiruna året innan. Nu vet jag vad den skulle vara för och jag kommer aldrig använda den igen. Den är till min sonson när han är redo.
Huset och vår kropp är gammalt. För min del har det inneburit att jag alltid bott i mycket gamla hus. I det hus jag bor i sedan 43 år har reningen öppnats i samma takt i min kropp som i mitt hus. Det är så vackert. Röken går uppåt och askan faller nedåt. Ja, en del ända ned i källaren. I dessa båda energier, rök och aska finns så mycket liv. De är essensen av livet. Däremellan öppnas oändligheten i människans horisontella resa. Då och då möter vi nollpunkten i krysset där allt är öppet inte bara detta liv utan alla liv för oss och alla. Där möter vi jordens alla väsen och allt annat som hittills varit dolt för människan. Där finns bara kärlek!
Nu kommer en helg den 13-16 november där detta hus ännu en gång ska vara en plats av inre frid. Jag öppnar mig och huset alltmer för att energi ska kunna hålla allt. Så drar jag mig tillbaka och det är bara huset som håller tillsammans med moder jord. Detta är en vackert lärdom jag fått under alla år där jag verkat för moder jord. När jag kommer till en plats dit hon guidar mig så öppnar jag mig för att sammanföra denna plats med en större plats på jorden så att energierna kan mötas från underjorden och överjorden. För mig är det ett horisontellt arbete som jag blir guidad till. När den större platsen är där drar jag mig tillbaka. Du kan läsa om det arbete som skedde på Öland när trianglarna över ön började öppnas. Jag gör aldrig detta arbete själv utan alltid med andra människor, varelser, djur och natur. I det blir vi använda för att kunna öppna det som den nya skapelsen öppnar.
Nu denna helg så var kyrkan huset. Moder jord tog verkligen plats i denna kyrka. Hon kändes lite för stor för detta hus men inget mer kunde vi egentligen säga. Kanske var det nödvändigt för att moder jords kärna skulle ta tag i oss och öppna en ny plats som vi inte varit på förut som gemenskap. Kanske är detta en början på någon nytt i det vi kallar för guds hus och moder jord som kan öppna för andra hus och universums alla planeter, galaxer och så mycket mer som vi inte vet något om. Å andra sidan vet vi inte heller mycket om alla planeter och stjärnor som finns inne i moder jords sköte. inte heller vet mycket om allt som finns i en människa. Vi är bara på en ny upptäcktsfärd just nu.
I mötet med moder jord
Moder jord tar allt större plats på alla arenor just nu i livet. Kyrkan är en av dem där också Maria Magdalena evangeliet glider in. Att ha ett öppet sinne för allt ger oss möjlighet att inte värdera. Vi vet ingenting men vi kan ta emot de embryon som livet vill visa oss
Moder jord kommer in i kyrkan för att komma in i våra liv, så att vi kan födas igen med den feminina energin, så att balans kommer in och det nya skapas i frid , gemenskap och trygghet tillsammans. Katharina Holm
Det var alldeles fullsatt i kyrkan och allt började med att tre unga kvinnor från olika länder dansade med moder jord. En sådan vördnad och respekt den dansen hade från deras samspel. Den som inte kunde öppna hjärtat i detta ögonblick måste vara så stängd för det var nästan omöjligt att stå emot. Kärleken flödade över i detta rum. En undring att ta in i hjärtat: NÄR SKA VI TA NED JESUS FRÅN KORSET OCH LÅTA KÄRLEKEN FLÖDA I EN ANNAN SYMBOL. MINNS ORDEN FRÅN VICTOR FRANKEL: ”I KONCENTRATIONSLÄGRET LÄRDE JAG MIG ATT LIDA MED VÄRDIGHET. JAG SÅG MENINGEN MED VÄRDIGHETEN SOM ÖPPNAR KÄRLEK. DÅ FINNS INGET LIDANDE.”
Att ge varandra värdighet där ingen vet mer än någon annan är en öppning. Vi vet ju ändå ingenting. Var och en får då tolka ord på sitt sätt, ingen har tolkningsföreträde.
När kärleken gror expanderar den alltmer
Kärlek är aldrig uteslutande utan bara expanderande. Den finns i överflöd och tar aldrig slut. Den är icke materiell utan kommer bara i form av energi. Den expanderar alltmer i världen nu och de som inte vill ha den kan inte stoppa den längre. Bara genom att skriva allt detta expanderar kärleken i hela min kropp. Det är vägen nu.
LÅT OSS GÅ DEN VÄGEN OCH TILLÅTA ALLT ATT BLOMMA. JA, ALLT FÅR BLOMMA NU. VI BEHÖVER INGEN CENSUR BARA ETT EXPERIMENTERANDE. OKTOBER ÄR EN UNDERBAR MÅNAD FÖR ATT ÖPPNA MÖRKRETS LJUS OCH TRANSFORMERA MÖRKRETS MÖRKER SÅ ATT KÄRLEKEN KAN GRO.
