I vintersolståndets vagga välkomnar vi den nya människan
Vinterskrudens gudomliga öppning visar oss vägen till ett en ny början. Kanske till häst eller bara gående på sina egna ben kommer en varelse till oss i en djup tystnad. Det knastrar i snön och du kan höra osynlighetens steg. Lyssnar du riktigt noga hör du också ett frustande och då vet du att de går bredvid varandra dessa två varelser. Så ser du fotspåren de lämnar ett efter ett som direkt suddas ut när den gjort avtryck i snön. En häst och en människa. Men se fotspåren är tre. Bredvid hästen går en hund. Anstränger du dig riktigt noga kan du se deras andedräkt i vinterkölden. De har hittat varandra igen dessa tre och barnen har lett dem på vägen dit.
När vi överlämnar framtiden till barnen är framtiden redan här. I det vet vi också att vi är hemma i olika element och inkarnationer. När allt är helt och i ordning behöver vi inte söka mer, inte heller behöver vi göra något mer än att se till att allt är helt och i ordning varje stund. Att vara hemma är att i varje stund vandra med barnen. Det finns så mycket att utforska. När du kommer till en plats, möter en människa, en grupp, en community och ett samhälle som är i oordning vet du att du inget kan göra mer än att själv vara i hel. Inga metoder i världen kan hjälpa dig på den resan. Bara ditt inre ljus. Från det öppnar vi för kommunikationen med allt liv.
De äldre kvinnorna håller graviditeten i sin famn för kommande generationer
Om du känner att detta lockar dig är du välkommen den 21 december till Vintersolståndets vagga. Denna eftermiddag öppnar vi vägen för det embryo som vill komma till liv. Vi samlas för att att lyssna på varandra, inte lära av varandra. Det enda vi gör är att viska till varandra. Det öppnar för en helt nytt sätt att se livet, jorden och universum.
Att vara vara hemma är att vara hemma med sitt inre barn. Hon är och kommer alltid att vara ett barn. Det gör oss ödmjuka inför livet och väcker vår förundran i allt som är. Hon har släppt taget om sina överlevnadsbarn så att de fått växa upp till det genuina barn hon är i mötet med moder jord och universum. Såret är nästan läkt och nu vet hon att den dag som såret är helt läkt lämnar hon detta jordeliv. Därför tar hon alltid såret i hand och låter det leda henne till en ny början om och om igen. Kanske behöver hon hoppa, ta sig igenom ett nyckelhål eller bara lösas upp. Det gyllene barnet visar henne vägen och vi har aldrig en aning om hur det har gått till när vi öppnat för en ny början.
Visionen
För två år sedan visade de sig de gamla kvinnorna som bär livet i sina ljusgestalter vid de röda jorden i Värmland. Sedan dess har de slagit följe med de äldre i denna tid. De är mycket gamla och kan välja olika konturer allteftersom de växer och tar form ur sitt ursprung. Denna gång är de mycket tydliga, inte i en bild utan i en energi. De viskar så tydligt. En viskning som fortplantar sig i form av energi utan ord. Du kan se dem puffa ut energin med små, små ljud som bara den nya människan kan höra. De gamla kvinnorna vet, de kallar sig life wisperer. De bär livet utan traditioner och sägner. Så denna höst fick de också en fysisk form i en kropp inte bara i energi. De äldre som bär livets graviditet och överlämnar framtiden till barnen. Jag bugar för livet i djup tacksamhet.
Vintersolståndets kväll
Vi öppnar för det embryo som väntar på ett bli levt.
Tid: Den 21 december klockan 14-ca 19.00
Plats: Fyradalersgatan 44 i Göteborg
Bidrag: Vi är medresenär och bidrar till det som vill öppna sig. Ingen är ledare. Vi öppnar för att bli ledda av de gamla livsviskarna till det embryo som väntar på att bli levt. Vi delar en enkel måltid på kvällen. Innan dess gör vi två förlösande fysiska arbeten tillsammans. Ta gärna med dig din trumma. Du bidrar med 500 kronor till huset i Änggården.
Information: Marie Fridolf 070 981 29 63, marie@mariefridolf.se, www.mariefridolf.se.
Du kan också använda formuläret för bokning och frågor.
