Om vi nu är här för att förlåta egot behöver vi förstärka egot för att vi ska se alla dess olika pusselbitar. Var lugn och försök inte prestera fram detta. Det sker av sig själv om vi tar emot det som kommer. I början blundar vi för och vill inte se vad vi gör mot oss själva och mot andra. Då blir egot allt mäktigare tills den dag vi inser att det är sant det egot gör. Då har vi bemäktigat egot som inte gör egot mäktigare utan snarare tvärt om. Vi har gett oss själva möjlighet att öppna för det som egot skyddat. Första steget till transformation. Försöker vi då stoppa oss missar vi den vackra blomma som ligger gömt därinne. Ärar vi egot och håller det i vår famn kan något vackert blomma ut. Det är som att egot håller det i sina händer och säger: här älskade detta har jag hållit för dig. Detta kan komma på så många olika sätt. Vi kanske blir sjuk, får existentiell smärta, vill fly osv. Det är egots sätt att visa att vi är på väg att se det som gömt sig och våga ära detta för att ta emot ytterligare gåvor. Vi kan kalla det att vi bemästrar egot i betydelsen att vi inte puttar bort det utan att vi håller det i vår famn precis som om vi håller ett barn som vill ha närhet men inte vågar ta emot det.

Ett exempel: Hon skyddar andra och sig själv från sig själv. I det finns kärleken i att vilja väl till andra och till sig själv för att hindra dem att möta lögnen som hon gjort till sin sanning. Så vågar hon medvetet äga den sanningen och ser att den inte är sann. I hela mitt liv har hon bara velat väl även om det blivit fel. Lögnen att allt är mitt fel avtäcker sig. Den är inte sann och hon är inte en ond människa. Nu kan egot slappna av och ta emot hennes kärlek och i det ögonblicket öppnas välsignelsen djupt grundad i henne. Hon förlåter sig själv och egot för att hon gjort sig i sina ögon ond och ser att hon bara ville väl. Att vilja väl expanderar och hon blir välsignelsen. En ny början till att vilja väl på ett nytt sätt från välsignelsen öppnar för en mjukhet i en ny identitet. Egot grepp om hennes identitet har lösts upp ännu en gång utan minsta kamp. All kamp i henne är för länge sedan borta. Dei dansar tillsammans egot och hon. Ja, alla hennes jag för egot är också hennes jag. Varsamt öppnas en ny personlighet som är mjuk, kärleksfull, närvarande och djupt grundad i hjärtat. Egot behöver inte längre skydda hennes hjärta och hindra henne att se vem hon är eftersom lögnen inte längre behöver skyddas som sann.

När detta har skett kan vi aldrig gå tillbaka för det finns inte längre något att gå tillbaka till. En resa med egot på detta sätt öppnar för det gyllene barnet i oss. Det förutsätter en resa utan minsta inre kamp. Inte heller kan vi göra denna resa om vår historia håller oss kvar som offer, förövare och hjälpare. Det vackraste av allt är att vi också kan stödja våra föräldrar i denna resa om vi stannar i vårt inre möte med oss själva. 

Inför denna helg: Glöm nu inte att detta bara är en ny början tills en annan början kommer. Allt som vi möter i på vår inre resa är ingen metod. Gör vi detta till en metod kommer ingen ny början. Det som beskrivs ovan gäller för nu, i denna förlösning. Det är en erfarenhet och öppnar för helt nya erfarenheter. Det kan alltså inte generaliseras. Det är för nu. När något kan beskrivas löses det upp för att öppna för något nytt. Betänk om det vi kommer att göra denna helg öppnar för helt andra steg eller inga steg alls. Vad som än händer öppnar det för det nya. Döm eller värdera inte det gamla som bra eller dåligt.

När livsviskarna nu öppnar för denna helg är vi öppna för en ny början utan att på något sätt ha med oss vår historia. Det har alltid visar sig att det stora arbetet alltid sker före en helg med livsviskarna. De öppningar som sker beskrivs i en blogg som delas i öppningar. Du kan läsa och se en struktur på hemsidan under flik http://www.mariefridolf.se/heliga-rum/

Denna helg har vi tagit emot utmaningen att öppna för vår första början efter befruktningen i denna vår kropp. Detta arbete kommer att vara mycket existentiellt och vi öppnas oss allt närmare vår essens. Ljuset tar tag i oss i full kraft. Så är det efter befruktningen och så är det efter varje ny början. Inte heller detta sker på samma sätt som någon av oss lärt sig. Vi öppnar bara för att få se det nya. Det är som att människan ska lära sig att inte generalisera något eftersom alla generalisering skapar prestation. Vi kan beskriva arbetet som att vår kropp blir ett medium för människans, universum och moder jord transformerande resa. Arbetet är mycket fysiskt och i det får vi budskap för att föra ut till världen. Ibland kommer det i ett annat språk och ibland i bilder, men det kommer alltid i kroppen bortom alla tankar och känslor. Då kan nya tankar, känslor och beteenden få ta plats. Det är alltid för den som får det mycket tydligt, men är samtidigt svårt att kommunicera till andra om vi inte översätter det.