Närvaro i nuets kraft

Närvaro handlar om att stanna i nuets kraft. När då, nu och sedan är en och samma tid kan evigheten gå ned. Det innebär att tiden stannar och vi öppnar för andra perspektiv och att bli ett med oss själva. Det öppnar också för möjligheten att vara ett med andra, det kollektiva och en större verklighet. Det som egentligen är verkligheten bortom alla illusioner vi har skapat eller ärvt. Det ett tillstånd vi kan öppna för, bortom alla tankar som hindrar oss att leva nu. Dessa tankar är skapade tidigt i livet i vår överlevnadsstruktur. I nuet öppnar vi för att inte veta. Allt får nya perspektiv och som skapar av expansion av vårt medvetande och vår kraft. Allt vi gör får ringar på vattnet till det kollektiva omedvetna. Vägen dit kan var olika lång, men vi kan bara växa till den platsen genom att vara människa. När vi flyr till vårt högre jag, vilken vi alla kan göra, och sedan har svårt att komma ned i kroppen igen är vi inte den människa vi är ämnad att vara. Den människa vi är, har ”sår” som är vår gåva till livet. Det finns bara en väg, som jag ser det, att växa med dem. Det kallar jag växtvärk. Detta är inte samma sak som att stanna i lidandet och i smärtkroppen. Växtvärk innebär att något nytt föds som vi aldrig hade kunnat tänka ut. När vi väl har tagit oss igen får vi ett annat nu! Paradoxen i allt detta är att vi är i ett nu när vi värker igenom såren och i ett annat nu efter den transformationen. Livet handlar om att öppna och sluta cirklar till ökat medvetande och expansion. Vi föds på nytt, en smärtsam befrielse av oss själva. Så sker också på en kollektiv nivå. Det innebär att nuet förändras i den takt jag erövrar mer av min kraft, mer av min själ. Konkret innebär det att vi ändrar vår personlighet. Det innebär också att samma process pågår i hela världen nu. Mänskligheten tar sig igenom en ny transformation. Svårigheten för var och en av oss och också hela kollektiv är att sluta cirkeln, det är så lätt att fly när vi närmar oss själva transformationen. Det gör ont att se! När det gör ont har vi så lätt att fly till det enda som är känt, våra gamla strategier. Där i det ögonblicket förlorar vi nuets kraft. Ett sätt att fly till gamla strategier är också att göra tvärt om vad jag har gjort förut. En transformation kommer aldrig med en strategi!

Närvaro har en dimension till förutom nuets kraft. Det innebär att vilken personlighet vi än har så verkar vi bortom den när vi är i närvaron. Det innebär att vi inte har något personligt, i mötet med oss själv, andra och livet. Hur är detta möjligt? Vi har alla en plats i oss där vi är hela, vår kärna som i sin tur står i kontakt med vårt högre jag. När vi möter andra i total närvaro innebär det att vi är på den platsen och när vi då säger något kommer det inte från vår personlighet. Ibland kan vi själva bli mycket förvånade vad vi säger och förundrade vad detta kommer ifrån. Det är nu vi har gått in i mellanrummet!

Mellanrummet öppnar vår möjlighet att stå i kontakt med närvaron i oss för att kunna följa det som kommer. I det behöver vi kunna inkludera allt! Det är magiskt och förundrande i vad som kan öppna sig om vi vågar att stanna och vänta på det som ska komma. Mellanrummet öppnar närvaro i nuet och bortom personligheten. Där möter vi ingenting, innan något nytt tar form. Här finns ingen tid, inga tankar, ingen historia, ingen framtid och så plötsligt så uppstår något som vi aldrig kunnat förställa oss och det tar sedan form på ett sätt som aldrig är som vi tror.

Vi människor är inte ämnade att leva utan personlighet, identitet men väl att den transformeras om och om igen. Det innebär att vi ändrar vår personlighet gång på gång för att komma närmare den vi är i vårt ursprung, vår livsstruktur. En oändlig resa!

Tillbaka till:Co-creation in life