Det finns ingen väg tillbaka

Om någon följer oss en stund på vår väg behöver vi vara medvetna om att vi går parallellt. Ibland är stigen så smal att hon behöver gå efter dig. Vad du än gör vänd dig aldrig om och se var hon är. Du vet bara att om hon klarar sig kommer hon att snart att gå vid din sida igen. Kommer hon inte vid din sida igen kan det betyda två saker: antingen hittade hon sin egen stig och har lämnat dig eller så föll hon igenom och behövde landa djupare innan hon kan gå vid din sida igen. Kanske kommer hon då igen eller så ser du henne aldrig mer. Vad du än gör försök inte ta reda på var hon är. Det är inte för dig att veta. Du vandrar bara vidare tills någon ny person dyker upp parallellt med dig.

Då och då hamnar du själv efter någon annan på deras stig. Be inom dig att hon som går före inte vänder sig om. Blir det för svårt stannar du och väntar tills du är redo. Kanske behöver du falla djupare. Finner du din egen stig väljer du den. Sök aldrig upp hon eller han som gick före, de vet att de inte behöver veta. En dag kanske ni möts igen, eller kanske inte.

Detta är ett annat sätt att leva livet och om vi väljer sanningens väg, då vet vi att vi inte vet mycket. Helt plötsligt är någon vid vår sida och i nästa minut är de borta, utan att vi har en aning om varför. Friheten är enorm, och var och en tar det ansvar de ska för sitt liv. Vi håller inte andra människor och överger dem inte heller. Vi går bara på vår väg.

Göra mig fri från terapeuten

Terapeuten hindrade mig att följa andra till total upplösning i maktlöshet som just är baksidan av framsidan: att ha förmåga att bli ingenting. I arketypen terapeuten finns en räddare som ska hjälpa andra att få ett mer förnöjsamt liv. Vem har sagt att livet ska vara förnöjsamt? Jag ser det som en av våra största illusioner, tillsammans med drömmen om den goda modern. Varken den goda modern eller förnöjsamheten finns. Ändå är det det vi eftersträvar i vårt välfärdssamhälle. Nu efter min operation av handen säger både läkaren och arbetsterapeuten: du kommer att bli tillräckligt bra! Vad betyder det? Så ser jag inte på mig själv. Jag är det jag är. Jag mäter inte mitt liv från måttstocken bra och dåligt. När vi gör det så finns lagom däremellan. Jag är en kvinna i 63 års ålder som har levt och det har skapat olika saker som varken är bra eller dåliga. De är som de är!

I höstas fick jag ett ord som jag gått med sedan dess ”upplevelsebaserad välfärd”. Första tanken som kom var: ska jag möta det svenska välfärdssystemet igen. Jag skrev till och med ett brev till mina gamla kontakter för att erbjuda mina tjänster. Jag fick svar och var ute några gånger i välfärdsystemet. Då kom min själs röst igen. Stanna! Vad du än gör nu vänd dig aldrig om! Stanna! Du har gjort en avstickare igen. Se på vägen som är din från insidan utan att vända dig om. Vad fick dig att göra denna avstickare? För mig var det mycket tydligt: Min räddare/hjälpare som vill förändra det svenska systemet. Jag ler och ser henne. Hon som varit i mig i hela mitt yrkesliv, många gånger. Jag slet i många år för att förändra vårt välfärdsystem på lokal och nationell nivå. Priset jag betalde var att jag körde över min kropp och blev mer och mer frustrerad. Hade jag inte gått vidare, hade jag nog blivit bitter.

Jag trodde efter alla år med personlig utveckling, terapi och transformation att jag tagit mig igenom räddaren och var fri. Men nej hon min räddare var fortfarande en djup del av mig. Och nu när jag slutat arbeta som terapeut så ser jag att jag så omedvetet ändå försökt att rädda andra. Solklart!  Då kom min gamla skam som varit olidligt stor, innan jag stoppade mig. I den skammen fanns både en skuld och sorg. Jag kunde inte rädda mig själv. Jag öppnade den dörren och fann maktlöshetens grund. Jag vände mig aldrig om utan stannade i den utan att söka mer, och ur den öppnades den inre friden. Då visste jag bara att jag inte kan rädda någon, inte ens mig själv. Då visste jag också på ett djupare plan hur det är att vara ingenting. Maktlösheten och ingenting är varandras motpoler och jag behövde gå igenom båda för att till fullo våga öppna min dörr till det okända. Jag hade nu expanderat mitt mellanrum så att allt kunde flöda fritt ur den blockering som satt i kroppen. Det var en förutsättning för att jag skulle kunna öppna dörren till det okända och hämta hem den gåva som väntade på mig. Nu förändrades hela min personlighet igen och stillheten är idag total när jag möter kaos. Den stillheten var en förutsättning för att kunna äga den gåva jag nu hämtat från det okända. Den gåvan väcker nu min förundran i mötet med livet. Jag ler och ser: det är aldrig som jag tror!

Transformation är förändring men förändring behöver inte vara transformation, det är bara en illusion. Transformation gör ont och kräver en enorm fokusering.

Väntans tider

Jag har väntat. Webbkursen skulle komma före och nu börjar orden få en annan betydelse UPPLEV EN VÄL FÄRD NÄR DU GÅR PÅ DIN VÄG/STIG. Jag passar inte längre i välfärdens strukturer jag har gått vidare till den helhet som skapas när individer tar sig igenom välfärdens strukturer utan att någon kan ta deras energi och när de inte tar andras energi. Är välfärdens strukturer förenliga med en väl färd? Har vi tid med upplevelser när vi vandrar igenom dess strukturer? Hur hanterar detta system dessa upplevelser? Kan dessa strukturer låta oss vandra på vår stig?

Vi behöver då skilja på välfärd och välfärdens strukturer. Välfärd är en samlande benämning på människors levnadsförhållanden. Historiskt har vi kopplat detta till ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden etc. Strukturera handlar om samhällets grundläggande nivå av skydd, säkerhet, mat, sjukvård och utbildning. Vi talar om social trygghet eller socialt skyddsnät. Mer och mer öppnas detta snäva begrepp till mer subjektiva välfärdsindikatorer såsom välbefinnande, lycka och livstillfredsställelse. Strukturerna har dock inte kunnat närma sig denna syn på välfärd. Det sista jag gjorde innan jag lämnade var att tillsammans med andra bidra till en ”ny struktur” som bygger på ett horisontellt tänk och på samarbete. Sedan dess 2002 har de stora institutionerna gjort allt för att försöka få in denna struktur i ett organisatoriskt tänk. Sådant motstånd från den överlevnadsstruktur som vi människor skapat.  

Ett tag trodde jag att min nästa utmaning var att gå tillbaka dit och nu ser jag. Nej det är inte möjligt för mig och det var inte avsikten. Tack och lov! Jag ska skapa en upplevelse som är baserad på en väl färd. Älskade själ så du lurade mig och jag var beredd att också gå den vägen även om jag inte ville. Nu talar du genom mig igen och Himlaspelen som jag sett i Leksand så många gånger kommer i mitt medvetande. Jag älskade den storyn när jag var barn. Den spelades dessutom på den plats jag har mina rötter. Min leksandsfolkdräkt ärar jag varje år vid midsommar. Tacksam. I Himlaspelet får vi följa Mats Erssons öde och äventyr. När pesten kommer till trakten blir Marit, hans trolovade, anklagad för häxeri och döms till döden. Mats har svårt att förstå hur Gud kunde låta det hända och bestämmer sig för att vandra upp till himlen för att fråga Gud själv. Nu vill han ha en förklaring och rättelse. Spelet handlar om utanförskap, krig och mobbing.

Undrar vad som ska uppenbara sig på den vägen. Jag väntar!  Livet är aldrig som vi tror och jag ber nu att få se vad jag ska se. Livet är så förunderligt och en allvarlig sak men för den skull behöver det inte vara allvarligt! Jag leker inte med livet men jag är lekfull. Säkert kommer jag också möta det som också nu är svårt att släppa. Det väcker en sådan glädje i mig nu och jag skrattar.    

Vänd dig aldrig om

Det blir också än tydligare nu att vi aldrig kan vända oss om. När jag går vilse på en liten avstickare har jag fått lära mig genom min själ att jag ska backa tillbaka. Det är min mästare, min själ, som lär mig allt detta. Hon talar till mig hela tiden och jag lyssnar. Det är också hon som säger till mig att sätta mig ned och vänta när jag är åter på min väg. Inte göra något förrän det är dags. Helt otroligt egentligen eftersom jag var en människa som sprang i min överlevnad och jag hade en enorm kapacitet att producera. Vi kan säga att jag var en entreprenör och ”doer”. Jag kläckte massor av idéer och genomförde dem. Det var så jag körde över min kropp.

Nu sitter jag på vägen, men är i ständig rörelse därinne. Det är klippan med den enorma kraften. Henne sätter sig ingen på. Jag kommer inte röra mig nu förrän min själ ber mig att ta nästa steg från nuet. Då öppnas nästa bidrag! 

Det intressanta är också att själen använder bilder och språk från vår historia när den talat till oss. Vi kan få samma budskap men på olika sätt beroende på vilken unik varelse vi är. Himlaspelen kom genom mig eftersom den var en del av min historia. Detta är inte att gå bakåt det är att stanna i nuet och se vad det kan betyda. Det enda jag vet är att jag inte kan vända mig om. Hur kan jag då veta detta? Vet ej jag bara vet och så väntar jag.

ÖVNING

Nästa gång du hamnar på en avstickare se om du kan lära dig att backa tillbaka till din väg. Detta är ett bra sätt som jag lärt mig för att inte ens när jag gått ”fel” vända mig om. Jag lär mig inifrån vad min avstickare skulle lära mig. Vänder jag mig om missar jag den lärdomen. Dessutom måste jag gå mycket långsamt för att inte hamna i diket och detta kan öppna min inre ögon. Idag ser jag också vad som sker i en grupp från min rygg. En del säger: hur kunde du se detta, du hade ju ryggen till. Jag ler då och säger inget! När du känner dig vilse i livet är detta en bra övning, att gå baklänges. Pröva också där du är att låta din inuition tala om vad som händer bakom din rygg. Låt dig inte luras av dina känslor. Intuitionen är känslorfri!

Tillbaka till:Space in between > Bli din egen mästare