Angelägenheten och kollektivet

Din angelägenhet förändras genom livet

Ingenting är förgäves i vår resa till en större helhet. Vi har alla ett lärande i livet från den vi är i vårt ursprung. Även under tider där vi verkar från överlevnadsstrategier kan de ha ett bidrag till livet, men det är bara den som vågar möta sig själva och ta den stig som var där från början som vet vilken oerhörd kraft den människa har som kan leva i frid. Den människan kan ge liv. Jag har aldrig mött någon människa med denna kraft utan att de tagit sig igen ett fokuserat medvetet och smärtsamt arbete. Livet handlar idag om att öka vår medvetenhet och att skapa gemenskaper i denna process. När vi öppnar vår livsstruktur så vet vi också att den i varje del ”kommittar” oss till att bidra till livet i den stora omvandlingsprocess som nu pågår. När vi väljer livet, då ger vi också andra runt oss tillåtelse att göra detsamma. då leder alla och är på väg i samma riktning.

Nu slutar du vara självisk och övervinner dig själv varje dag tills du blir något annat. Glädjen och tacksamheten du då känner får dig att bidra, att ge. Du blir mer och mer osjälvisk. Då börjar du också våga visa mer av din livsstruktur, som var där från början, i alla delar av ditt liv. Du vill att alla ska känna samma glädje och tacksamhet som du och inser snabbt att det är lite du behöver i livet, Du har redan allt! Det är nu din angelägenhet till livet visar sig i nya steg hela tiden. Du får större och större utmaningar! Det är också nu vi lär oss att släppa för att öppna för nytt!

Bildningens angelägenhet

Vi måste lära oss skillnaden mellan utbildning och bildning. Det finns många människor som har utbildning, men ändå inte är bildade utan beter sig som vildar utan samvete. Bildning handlar om livet. Det är visdom. När livet ger oss något när vi ber om det är så det sedan vår uppgift att betala för det till livet, ingenting är gratis. Tacksamhet och att ge är livets essens, livets betalning. Så småningom i livet börjar vi att förstå vad bildning är och det tar oss till här och nu. Vi kan aldrig leva vårt liv bakåt. Det som har varit har varit, och vi kan inte göra något åt detta mer än att ändra vårt förhållningssätt här och nu. När vi ser den gåvan kan vi också förstå att livet är med oss. Livet går vidare med eller utan mig! Vi har en uppgift att bidra med till livet i varje litet steg jag tar.

Förändring av kollektiv sker alltid individuellt

Vi är sammanlänkade i ett stort pussel i världen, och allt hänger ihop. När vi pratar om en sak i Sverige så gör man det samtidigt någon annanstans. Kunskap är universell, vilket innebär att den uppstår på olika platser samtidigt. Vad allt nytt kommer ifrån är svårt för oss att förstå och bevisa. Därför kan vi aldrig äga kunskap. Ett kollektiv är sammanlänkande och vårt agerande öppnas ur livets händelser, men vi har alltid en kontext (en dagordning) i den tid vi lever. Det är ur detta kontext vi får det vi ska bidra med till livet. Dessa bidrag blir än tydligare när vi har tagit oss igen i delar av vår livsstruktur. Det är då vi kan arbeta för livet, om vi vågar stå i tjänst för livet för att bryta rådande kontext. Det kommer i så fall kräva mer och mer av oss, från den sanning som livet visar oss.

Ett kollektiv mognar

Vi kan aldrig värdera händelser och saker i efterhand utan att sätta oss in i tidsandan. Händelser visar vår mognad som kollektiv. Vi hade kunnat förutse vad ökad konsumtion och välstånd skulle få för konsekvenser, men vår ”mognad” var på en nivå som gjorde oss blinda som kollektiv. Så har vi alltid gjort som människor! Kanske var det några som förutspådde detta, men som kollektiv var vi inte tillräckligt stor kritisk massa som lyssnade. Nu, när vi idag lyssnar tydligare så öppnas återigen fenomenet att leta syndabockar, och detta leder ingen vart. Den som tagit sig ur och ser ”spelet” som idag skapar rädsla och håller ett helt kollektiv fängslat i det gamla mönstret kan bidra till förändring. De människor som hittar hem och öppnar sin hjärtan till livet är en gåva till samhället, men de är också farliga för de står i kontakt med sanningen bortom kollektivet!

När vi ändrar förhållandet till vår egen historia och tar oss ur överlevnaden ändrar vi historien för de barn som föds från oss till livet (allas våra barn). Barnen som tillhör framtiden. Varje liten förändring får stora konsekvenser för livet. Vi står nu i en tid där var och en är ansvarig för sina handlingar och för den kollektiva handlingen. Att ”börja där vi står” i medkänsla till oss själva och andra kan skapa ringar på vattnet, om vi slutar att leta efter någon att anklaga. Varför anklaga någon som varit blind, det tar dem bara djupare in i sitt fängelse! Vi behöver alla, vi blinda, öppna våra ögon, och när vi gör det får vi ändå möta vår egen smärta av vad vi har gjort mot oss själva och andra.

Gräv där du står

Vi är alla här för att spegla varandra, inte anklaga varandra. Alla gör så gott vi kan och lite mer – åtminstone är detta en bra inställning att ha i mötet med andra. En sak vet vi och det är att individuell ansvarighet öppnar för en ökad kollektiv ansvarighet. Det är som ringar på vattnet. Vi behöver dem som vågar! Vad är essensen av en människa? Vad är essensen av en grupp? Vad är essensen av ett samhälle eller en rörelse? Detta kan vi inte tänka ut. Att börja att se allt i livet som levande organismer blir ett helt annat förhållningsätt. Kan det vara så att en grupp finns där långt före att den bildas? Kan det vara så att en människokropp finns där långt före att den bildas? Kan det vara så att ett samhälle finns där långt före att det bildas? Grunddraget i detta resonemang handlar om livet, och livet existerar bortom det vi kan förklara och förstå. Det är livets existens som skapar liv. Om jag inte lever så existerar jag ej. Om jag överlever så kanske jag senare kan öppna för att leva. Om jag till varje pris tar ansvar för mitt liv, utan att lägga det på någon annan, försöka passa in eller ta av någon annan, kan jag nå ansvarigheten och därmed livets existens. Vårt ansvar för tillvaron är inte bara ansvar i handlingar, utan också att ta ansvar för att transformera min personlighet/min identitet gång på gång.

Förändring av tusenåriga arketyper

Vi människor styrs också av ett kollektivt omedvetet sedan urminnes tider. Om det är sant som många siar om – att vi kommer att förändra flera tusenåriga arketyper och myter nu i detta mellanrum på väg in i det nya paradigmet – så kan det bara ske genom individuella människors förändringar ut ur kollektiva tabun. Det kan ge ringar på vattnet. Många med mig, som arbetar djupt i stöd till individers olika processer, gör det nu och det får en effekt på en omedveten kollektiv nivå!

Hur vet vi om ett arbete får effekt på en kollektiv nivå i förväg? Det enda som kan guida oss dit är nog vår intuition. Vår intuition finns bortom det som kan förklaras, förstås och mätas. Om vi kan se helheten i det system som skapas från våra handlingar öppnar det för denna intuition. Att se helheten innebär inte att vi vet resultatet eller konsekvenserna. Det är vad vi gör som påverkar och vi kan aldrig veta till vad och vad målet är. Själva görandet här och nu öppnar för att varandet också är där, varandet som är existensen öppning.

Nya krafter växer som öppnar fältet i det som vi vet så lite om, det personliga och kollektiva omedvetna, både i det som kan betraktas som gott och mindre gott i betraktarens ögon. Frågan är bara om betraktaren är öppen eller sluten i dessa ögon. Ett öppet hjärta kan aldrig värdera något som gott eller ont. Allt bara är, och framtiden får utvisa resultatet. Det betyder inte att vi inte ska göra något eller fatta några beslut. Nej tvärtom vi behöver handla i det för oss angelägna och nödvändiga utan att värdera det. Vi kan bestämma oss att här ska jag inte vara, utan att behöva värdera eller döma. Om vi dömer tar vi oss ifrån oss själva för att kunna försvara våra handlingar. Vi behöver inte försvara något, vi behöver bara göra det som öppnar oss inifrån. Många gånger vet vi inte varför. Egot och själen har en resa tillsammans i livets dans, och de kan förenas om vi lär vårt ego att inte värdera så mycket.

Kollektiv rädsla

Många av oss sitter också fast i en kollektivt rädda från de händelser som historiskt skapades. Vi är också rädda för vad som hände både män och kvinnor i alla rörelser av kollektiv transformation. Den stora transformationen i och med kristendomens införande lever kvar i oss alla precis som gammal folktro. Folktro levde kvar parallellt med kristendomen, och samerna kristnades inte förrän sent i Sverige och det är svårt att avgöra hur allt hånger samman. Till skillnad från i många andra riken infördes kristendom i Sverige utan erövring och våld. Sannolikt kom den genom mission och kontakter med kristna under vikingarnas resor och införsel av slavar. Några av dessa slaver blev martyrer i mötet med nordborna. Efter kungens omvändelse genomdrevs kristnandet uppifrån dels genom att förkristna kultplatser, gravskick, traditioner och sedvänjor kläddes i kristen dräkt eller bestraffades, dels genom att helt nya kristna sedvänjor och tankesätt infördes och anammades, dels genom att under 1100- och 1200-talet organisera samhället i socknar och stadsförsamlingar med var sin sockenkyrka. Vi inspirerades från antikens Grekland som letade efter standarder för ett rättvist och gott samhälle. Med kristendomen följde också en europeisk medeltida kultur och vikingatiden anses därför ha sitt slut kring år 1050 i Skandinavien. Samtidigt växte den medeltida magiska ockultismen från arabisk kultur i området mellan Grekland och västra Europa. Bakom det fanns det magiska idéer om naturen, tron att naturen beboddes av andar och makter som skulle kunna bemästras av häxor och trollkarlar. Avsikten var att framkalla krafterna som styrde trolldomens naturliga förlopp och spådomens konst, för att uppnå alkemi. Också i Sverige fanns dessa kraften, en av anledningarna till att vi började att bränna häxor på bål. Den nya vetenskapen i det numera kallade teknokratiska samhället tog så sakta sin form från 1600-talet, där naturen istället gjordes till ett objekt. I denna tid öppnades ett helt kollektivit för den ”splitt” som finns än idag; själen följde kyrkan och överlevnaden följde vetenskapen. Den vetenskapen som utvecklades letade efter orsak och verkan, där att skulle kunna förklaras. Idag öppnas en ny form av vetenskap genom bla systemteorin och kvantfysiken, en vetenskap som öppnar för att hela denna ”splitt”. Beakta, att den vetenskapen aldrig kunnat öppnats utan allt som gått före, så låt oss inte värdera detta.

Många människor får det svårt i omvandlingstider och så är det också nu i denna omvandlingens tid emellan två paradigm. Vad är ditt val? Går du med eller bromsar du? Inte heller vet vi vad vi går med, mer än att vi här och nu kan skapa förändring. Hur den förändringen sedan kommer att visa sig kan vi inte kontrollera.

En ny tid av djup transformation väntar

Nu står vi i en tid av djup transformation och kanske större än någonsin! Kvar i oss lever grekisk, romersk och nordisk mytologi, det tidiga grekiska demokratiska samhället, den magiska ockultismen och teknokratiska samhället nu i mellanrummet till det nya som vi bara kan se i små embryon. Vi kan välja att stanna i gammal kollektiv rädsla eller ta modet att göra något annat. Den nya rörelsen är långsam och växer i det tysta med ett holistiskt tillvägagångssätt där helheten föregår delarna. Vi är i en tid där vi börjar förstå att vi är sammankopplade alla människor i en större helhet, och där urgammal visdom omedvetet styr många av våra val. Det innebär också att vi bara kan förstå en människa ur den helhet som råder i denna tid, här och nu, från den människans helhet. Mänsklig inre växt kan inte lösas genom teknik. Lite i taget öppnar vi allt som det är och döljer inte sanningen längre. Samtidigt känner många människor sig alltmer alienerade, och tyvärr tillgriper vi droger och terrorismen och andliga sekter växer.

Ta det varsamt!

När vi från den platsen öppnar för det kollektiva omedvetna behöver vi ta det varsamt med en stor respekt för allt liv. Det är så mycket som styr oss bortom vad vi kan och ska kunna kontrollera. Vi får aldrig glömma att vi bara är små människor allesammans! Dömer vi och värderar historien eller det som pågår just nu är vi förlorade i vår överlevnad. Skapandes kraft, och särskilt ett samskapande, kan ta oss till mera liv. Därför har ”gruppen” och dess inre liv en avgörande betydelse.

Att växa inifrån

Jag lämnar till var och en att göra sina val, men för min del väljer jag att växa inifrån och ut. Det innebär att jag växer ur min kärna, den jag är i mitt ursprung. Jag tror att vi förändrar kollektiv genom individuella handlingar och de blir mer ”sanna” om jag vet vem jag är och tar hand om mina projektioner. Det betyder inte att jag inte lyssnar på och läser om andras filosofier, men jag tror samtidigt att var och en behöver bli sin egen auktoritet. I min ålder och i min tid nu behöver jag samla, omfamna och integrera mitt inre lärande till mer visdom. Jag lär mig också mer varje dag, inifrån. Det mesta lär jag mig ur mina misstag som jag sällan kan förutspå, dock kan jag efteråt se en massa tecken. Jag lär mig hela tiden i relation till andra människor. Min erfarenhet från denna växt är idag min visdom, inget annat. Jag tror inte att visdom från någon annan kan förutspå andras väg, och om jag misstar mig så önskar jag alla som söker från spådom all respekt och kärlek. Jag trodde själv att jag hade den gåvan förr när människors liv rullades upp som en film framför mina ögon. Så jag misstog mig, det var bara deras själ som kommunicerade med mig via arketyper. Den enda gåva jag har är att gå bortom människor överlevnadsstrategier, eftersom jag själv på min resa lärt mig att gå bortom mina överlevnadsstrategier och att jag vågar leva och vara med andra i det okända, i mellanrummet. Det har också lärt mig att själen och överlevnadsstrategierna (egot) är samma. De har bara olika sätt att kommunicera med världen.

Allt är möjligt och så vackert i mellanrummet mellan egot och själen. Den plats som så småningom kan komma till form så att ditt inre och ditt yttre ansikte blir ett. Inget är en mask min vän bara två olika bilder av samma gåva. Gör dig inte av med någon. Öppna bara dansen från mellanrummet så att de kan förenas. De två som redan från livets begynnelse började sin dans för att komma hem. Den dans som nu kan öka din medvetenhet om livets paradoxer. Ära EGOT och ära SJÄLEN i sin existentiella dans. Inget är separat, allt är bara helt och en gåva till dig och till livet.

Allt påverkar

Varje litet ord jag säger eller handling jag gör påverkar det större pusslet. Jag har själv erfarenhet av att ha lagt min makt i en annan människas händer, och den smärtsamma upplevelsen har gett mig en läxa. Den erfarenheten har också öppnat för en helt ny del av mig som var djupt förträngd. För mig är det hjärtat som visar vägen. Hon talar till mig hela tiden och jag lyssnar. Hon talar i ljudvågor, vibrationer, inre bilder och röster och jag lär mig varje dag vad de betyder. Just nu är jag i en fas då också levern varje dag gör sig påmind i sin vibration. Jag ler och ser och ibland sköljer en djup ödmjukhet och glädje över mig från min kommunikation med en frigjord lever. Låter det knäppt, ja kanske men min lever, lever. Jag vet också att när det är sanningen jag möter så startar vibrationen och sprider sig ut i hela kroppen. En mycket behaglig upplevelse. Samtidigt blir det då också tydligt att det behövs en närvaro och en långsamhet om jag ska kunna vara i en sådan inre kontakt.

Är du bredd att öppna för att arbeta för livet med dina steg och mått i den omvandling vi nu står inför? Är du beredd att stå i din sanning vad som än händer? Är du angelägen att slutföra det du behöver göra för att kunna vara tillgänglig och tjäna det som vill öppna sig ur din livsstruktur? Vill du tjäna pengar, var vaksam på hur du gör det! Fundera på vem du tar dem ifrån och varför samt vad konsekvenserna är för den människan. Vad ger du den människan från din tacksamhet av vad du har fått? Hur ser du när den människan är värd dina insater? Hur tar du emot av andra, genom tacksamhet? Ingenting är gratis, varken för dig eller den människan. Det nya paradigmet öppnar oss bortom jämförelse och konkurrens, men det kommer att ta tid….. eller så kommer en smäll som skyndar på allt.

Tillbaka till:Space in between > Livsstrukturen öppnar för din angelägenhet och din grupp