Arbetet

Vi människor föds in i en eller flera dimension som vi är alldeles blinda för. Den dimensionen har en struktur med ett mönster som vi är indragna i gång på gång. Det är vår programmering tills den dag vi tar oss ur denna dimension som istället blir en gåva. Vi klarar inte ensamma att ta oss ur detta mönster då det inte bara är vårt utan också kollektivets och vår familjs. Detta kollektiva mönster har en enorm kraft som håller oss fast med mycket starka energier.

Vi kan få stöd av människor som har förmåga att med energi ge sig in det kollektiva medvetandets landskap utan att veta, förstå eller förklara något. Tillsammans ger vi oss då in i det tomrum där allt bara är energi. I det ögonblicket det sker, sker alltid ett helande inte bara för den som får stöd utan också för alla med samma behov av helande hos mänskligheten. På detta sätt gör vi också om de kollektiva dimensioner och arketyper som håller människan fast. När vi tar oss igenom penetrerar vi varje millimeter av denna dimension. Det är också då vi öppnar för varifrån vi kommer. 

Vi kommer alla från en annan dimension än de vi föds till. När vi väl öppnat dörren till den dimensionen har arbetet börjat och vi kan då också öppna allt fler dimensioner både i underjorden, i universum och på jorden. Vi har då börjat den stora fotvandringen som människan nu påbörjat för att avprogrammera allt och skapat sig att vara. Allt våra trauman har en kärna som visar oss vägen till vår kärna, den dimension som vi kommer ifrån. Det är det vi behöver ta oss igenom i detta liv för att bli än mer fria. Vi lever liv efter liv med nya versioner av oss själva. 

Så en dag har människan gått till botten av alla sina trauman. Hon har då integrerat och tagit sig igenom sin födelsedimension och öppnat för sin ursprungsdimension. Att bli hel innebär att inte leva tudelad längre. Allt förenas i ett! Det är nu hon kan börja leva avprogrammerad i allt fler stunder. En sann människa uppstår när vi fullbordar skapelsen genom jorden såsom naturen, växer och djur i mötet med ljus och mörker som ett. Det vi tror på som människa i det vi kallar underjorden, jorden och universum förändras gång på gång. Att vara länken mellan dessa tre världar sker i kärlek och tacksamhet. Det förutsätter att vi håller människan som en skapelse med olika bidrag till skapelsen. Vi kan då också bli en röst för dem som inte ännu förenat dessa världar. 

I de arbeten som jag öppnar vi denna länk emellan universum, människan och moder jord. Vi öppnar för kärnan varifrån vi kommer för att hela den plats vi är på nu med alla våra trauman som ännu påverkar oss. 

Jag berättar aldrig vad jag ser utan speglar dig för att du ska kunna själv ska kunna se. Det betyder att det jag speglar inte är jag. Kärlekskraften tar i det läget över min kropp och om du är redo också din kropp. Det är nu allt arbete som sker är för det kollektiva medvetandet. Inget är personligt längre. Det som då kommer helar om du är beredd att ta det ut i livet. Detta för alltid med sig smärtan av att se vad du gör mot dig själv när du väl ser. Den smärtan behöver du ta hand om och inte lägga den på mig eller någon annan. Det kommer inte att gå även om du försöker. För det jag speglar är du och inte jag. Livet speglar dig också hela tiden för att du ska gå vidare. Det du möter är du och inte de andra. Livet testar dig bara.

 

Varför komma till mig?

Det vet du! Jag tar bara emot den som har gjort allt för att komma igen men som ändå sitter fast. Jag använder okonventionella metoder som skapas i stunden från mina shamanska gåvor. Det betyder att jag inte kan berätta om vad som kommer att ske. Det viktiga för mig är att jag vet att du inte tvivlar. Det vet jag bara när så inte sker. Då är människan beredd att lämna allt inom sig. Detta är inget vi kan försöka prestera fram.

När kan du få komma?

Jag kommer tillbaka till dig när jag får besked om att du är redo. Kanske behöver du lida lite till innan det är möjligt. Jag tar både emot enskilt och i grupp. En grupp har skapas när den har skapats men jag kan också bjuda in till en grupp. Det sista sker alltmer sällan då människor tenderar att komma av nyfikenhet inte av att de sitter fast. Jag följer ingen och vill heller inte att någon följer mig. Att lära andra är något som jag lämnat för länge sedan nu.  Hos mig öppnar vi ögonblick.

 

Alla begränsningar finns i baksätet. När du inser att du är helt avprogrammerad från dina begränsningar inser du också att när du möter andras begränsningar kalibrerar du bara dem igenom din kropp. Deras val är precis som ditt att bara att fortsätta att köra och ta sig igenom det de ska ta sig igenom. Det betyder också att när du möter andras oändliga obegränsade eviga varelse i dem håller du bara vad du kan hålla av energi i mötet med dem. Du begränsar inte dem med ditt baksäte längre eftersom det nu är fritt där. Från den platsen kan du stödja andra att komma i linje med visionen som öppnats för dem. Då kan de skifta sina begränsningar utan att gå in i dem. Deras vision är nämligen deras container. Människor behöver inte veta sin vision, den finns där bara. En vision kan inte skapas av människan, den kommer genom människan när det är dags. En dag blir den tydlig. Inget annat är möjligt. Ur den växer människans visdom. Du och jag vet inte om en annan människas visdom även om vi kan se deras vision. Vad är det då vi inte vet? Jo, vad de kommer att tro på i allt som visar sig. Det som visar sig öppnar alltid för ett nytt trossystem tills det inte gör det längre. Tvivlet är den största begränsningen människan har även om hon hon kör bilen och om det är fritt i baksätet. Tvivlet kan finnas där även om framtiden har satt sig i baksätet och hejar på. Det är ögonblicket som gör det. Ögonblicket är alltid rent, öppet och helt fritt. Om vi kan hålla våra ögonblick finns inget tvivel och då behöver vi inte ens vår tro, allt bara är. Inte har vi alltid ord.

 

Jag tar bara emot den som inte tvivlar. Om hon tvivlar kan hon inte öppna sin container. Jag arbetar bara med ögonblick och för det mesta träffar jag bara en människa en enda gång. Jag gör inte heller samma flera gånger. Det som öppnas, öppnas. Samtidigt har jag alltid några människor som jag stannar med under lång tid för att öppna nya dörrar. Just nu är jag med en grupp som bygger en bro över mörka vatten på den ursprungliga vägen.

Möte i grupp

Ett att under en helg komma djupare

Då och då bjuder jag in till grupp eller så skapas den genom de som tar kontakt med mig. Det arbetet är alltid i första hand för människan, moder jord och universum. Vi arbetar alltså inte individuellt. Men det som skapas är också för dem som kommer. Ibland handlar det om att hela olika platser på moder jord, ibland att öppna portaler i energin och ibland nya arketyper som väntar i det kollektiva medvetandet. En befrielse sker alltid för dem som kommer även om de inte kan förklara eller förstå det de är med om. Kärnan i alla visar sig bortom deras förståelse. Detta arbete är inget för dig som har behov av kontroll. Därför bör du ha kommit en bit på din transformerande resa.

 

Individuella Sessioner

I mötet med dig själv

Min visdom som är relevant för dig öppnas för dig så att du kan öppna dörren till din visdom som väntar på dig.  Jag möter dig där du är. Vi pratar inte så mycket utan är med det som kommer in i rummet och tar tag i oss. Kanske sjunger vi, kanske ljudar vi men framförallt låter vi energin använda våra kroppar. Det betyder att vi kommer till oneness utan att vi rör varandra.   

En ny dörr öppnas

Att samskapa

När det är dags att ta ett nytt steg och öppna en ny dörr bjuder jag in några att samskapa tillsammans med. Just nu sker det i en grupp som bygger en bro över mörka vatten. De som är med har sina gåvor och sina guider som de bidrar med till det som skapas. Inte för oss utan för mänskligheten, universum och moder jord.  

 

Andra källor

Blogg, facebook Youtube

Jag skriver på Facebook nästan varje dag och blogg en gång månaden. Jag lägger också in videos på youtube. På min hemsida finns också några webbkurser och böcker sedan gammalt. Men observera att där är jag inte nu. Varför låter jag då webbkurserna och böckerna ligga kvar? De beskriver resan från transformation (space in between) till övergångar (co-creation in life) med överföring av energi. De kan vara en öppning till ursprungsdimensionen. Just nu arbetar jag med ännu en webbkurs som handlar om ursprungsdimensionen. Nu handlar inget längre om transformation och övergångar. Det handlar om att leva den som vi är från vår ursprungsdimension. Det som då öppnas är en plats i oss som vi haft i många liv före detta. Det är just därför vi inte kan lära av andra vi kan bara lära oss ur dessa våra liv och öppna för den vi ska vara i detta liv. Vägen dit går genom transformation, övergångar och slutligen genombrott. Det är då vi lever varje dag som ett ögonblick utan att binda ihop det med en process i föregående och kommande dag. Varje dag existerar oberoende av alla andra dagar. I det kan jag inte använda något av det jag lärt mig förut.

Metoder

Det finns många olika sätt att arbeta med energi för att balansera våra kroppar i mänsklighetens stora transformation i denna tid. Vi behöver lära oss att respektera och acceptera att vi har olika resor till enhet och i ett med allt. Vi bidrar så länge vi inte försöker ta av andras energi. Nu öppnas alltmer det som många talat om under lång tid men som man inte kunnat sätta ord på: oändligheten. “Infinity” oändligheten hittar vi både i människans minsta beståndsdel och i universums svart hål samt i moder jord kärna. Här möter vi andra dimensioner och verkligheter som människan ännu inte kan förstå. Tomrum och space är inte tomma de är fyllda med energi i all oändlighet. Nuet är den plats som kan öppna för oändligheten. Det sker i ett enda ögonblick som bara stannar någon sekund upp till kanske en minut. Det är så vårt ansvar att stanna i närvaro med vår kärna så att vi kan hålla detta ögonblick utan minsta värdering, tolkningen eller tro. För egentligen vet vi ingenting. Vi gör de tills nästa ögonblick kommer och det kan vara bara i nästa minut.

“Mitt hjärta är alldeles vidöppen nu. Det visar mig till vad som är viktigt i livet. Vi människor har så lätt att förlora kontakten med moder jord, hon som när oss. Glöm inte att när vi får behöver vi ge tillbaka för att vara i balans både med moder jord och universum. För mig att arbeta med moder jord är att andas med hennes kärna. Det betyder att allt jag möter är i den helheten. Jag separerar inget på denna jord. Är jag med ett träd är jag samtidigt med allt som finns i på jorden och med alla moder jords världar i underjorden. Jag är också med alla universums världar. Under många år nu har jag gestaltat moder jord när jag möter andra människor, platser och själar från andra sidan. För mig är den andra sidan horisontell med denna sida som jag lever mitt jordeliv nu. Skillnaden är bara att på andra sidan är det bara energi. I mellanrummet mellan dess världar finns också själar. Kan vi se energi så vet vi att också på denna sidan är också allt energi även om det då och då får fast form. Allt börjar alltid med en kärna. Så bildades moder jord, universum, människan och allt levande (ja allt lever). Ibland kallar vi det frö.”   

När vi arbetar med energi tar vi oss igenom en transition (övergång) och i transmission (överföring) öppnas för något nytt. Trans betyder här inte att vi förlorar kontakten med oss själva men vi kan lämna kroppen och gå till andra verkligheter. Vi förlorar dock aldrig kontakten med vår kärna. Det betyder att vi möter oss själva genom energin bortom vår kontroll för att hela oss själva för öppna för det kollektiva medvetandets expansion. Det öppnar för ett kollektivt skapande som människan inte på något sätt kan styra. Det gör att vi kan öppna för den kraft som kan tag i oss och skifta kollektiva energier i totalitet med allt.

Vad möter vi där när allt helas?

Det kollektiva medvetandet och oss själva i tidlöshetens evighet i andra oändliga och obegränsade dimensioner helar allt. Jag arbetar numera enbart kollektivt. Vi möter oss själva som “människa” inte specifikt som den människa vi är. Att energiarbete öppnas är källans eller om du så vill ursprungets förtjänst. (Så gör alla människor som arbetar med energi: öppnar vägen till livet källa för att öppna för mer liv).

”Jag följer ingen tradition, metod, filosofi eller teori och jag gör aldrig på samma sätt flera gånger. Jag har många redskap och verktyg som jag lärt mig som jag har fått lämna för att kunna ta emot det som ska öppnas i stunden. Jag arbetar inte heller på samma sätt flera gånger eftersom metoden kommer med det som ska helas. Jag blir också guidad till platser och människor på helt olika sätt. Därför är det svårt att berätta vad jag gör. Däremot kan jag få följa en en person, grupp, en process eller en plats under lång tid för att ljuset ska öppnas. Allt beror på att de människor jag möter har jag alltid mött förut och de platser som jag blir guidad till har jag också varit på förut. En sak gör jag dock alltid i mötet med människor: att frigöra oss från det som är blockerat i kroppen. Det gäller både mig och dem jag möter. När jag blir guidad till platser blir det på samma sätt med de människor som jag har med mig. Detta sätta att arbeta kräver att vi kan vara en kanal mellan universums kärna och moder jords kärna igenom vår egen kärna.”

I arbetet öppnas generationers trauman men också kollektiva trauman från tidernas begynnelse. Vi vet inte alltid vad som vi gör helt, det behöver vi inte heller eftersom det viktigaste är att det frigörs. Även om jag kan se vad det handlar om talar jag inte alltid om det då det i sin tur kan skapa nya blockeringar. Därefter öppnas det som vi ska bli använda i. Det som då öppnas kommer genom det magiska ljuset och kärlekskraften och öppnar oss för oss själva, människan, moder jord och universum på ett helt nytt sätt. I det läget har kärlekskraften och det magiska ljuset tagit över allt arbete och mig. Kvar finns då bara ljus och kärlek. För min del gör jag inget i detta lägen, bara att låter mig bli använd.

Ibland finns en röd tråd i det som sker men det finns också en fara i att försöka se den röda tråden då den gör mig blind för det nya som ska komma. Varje dag och varje stund är oberoende av alla andra dagar och stunder. Försöker jag göra på samma sätt som jag gjort förut tappar jag min förmåga att hela energi. Hur ska jag då kunna beskriva för andra vad jag gör? Det går inte men jag kan berätta hur jag mött det sista årets arbeten. Viktigt att säga dock är att nu har jag öppnat en helt ny stig som innebär att varje gång jag får ett uppdrag behöver jag börja allt med att avlära. Det är aldrig jag som skapar uppdragen och de har alltid ett genombrott.

Den första delen av processen kommer ofta med att jag får ett uppdrag. Det kommer inte helt utan i små bitar under en tid. Inte bilder och röster talar om för mig de olika stegen. Nästa steg är…ta emot den person… åk till den platsen…se bilden den är tydlig osv. Det enda jag vet då är att om jag skulle tolka bilden så förstör jag allt. Det är aldrig som jag tror. Det vackraste av allt att mycket senare får jag ofta en förklaring vad jag har gjort.      

För mig är det givet att jag i den andra delen av processen använder allt jag lärt mig i livet som människa utan att gå till någon metod, filosofi och teori. Det skulle bara begränsa arbetet. Nu handlar det bara om att människor ska ta sig igenom det som står i vägen för att de ska öppna sin kanal. Allt kommer till mig efter hand och öppnar för det som vill visa sig. Metoder skapas i stunden. Därför kan jag aldrig veta hur och med vad som jag ska öppna med. Därför planerat jag inte vad jag ska göra utan arbetet är totalt i process med det som ska ske bortom min kontroll. Jag har alltså ingen struktur i det jag gör. Det är shamanen i mig som är strukturen tillsammans med de andra människornas ursprungsdimensioner. I det uppenbarar sig de metoder som behövs när jag sänder energi. Det är enda vägen att hålla min eget fält till källan ren. Har människan en upplevelse av källan en gång så försvinner den aldrig och medvetet eller omedvetet söker vi oss tillbaka dit. 

I den tredje delen av processen har det magiska ljuset öppnat för det som vill visa sig från det kollektiva medvetandet och i det sker allt bortom vad jag på något sätt kan stoppa. Energin har nu fullkomligt tagit över min kropp. Det som kommer genom mig är utan känslor, förnimmelser, bilder, beteenden och tankar. Jag väntar alltid på det som ska komma igenom och i det blir jag använd på en kollektiv nivå i ett med allt. Vad som vill visa sig visar sig. För mig är det i djup tillit till livet. Jag följer. Det enda jag kan göra oavsett om jag är själv, med någon, med en grupp eller ett helt kollektiv är att följa. Det är nu själar är med för att öppna och stänga det som behöver ske. Jag gör ingenting. Det enda som sker är att andevärlden har tagit över och jag är bara en kanal för den energin och det ljus som vill visa sig.

Den fjärde delen av processen är att skriva om detta i en blogg. Jag reflekterar där också om det och ibland med avvikande åsikter och tolkningar. Jag använder mig själv som ett exempel i allt som sker och är mycket tydlig när det är mina egna tolkningar. Tolkningar är alltid från det gamla trossystemet i oss så jag aktar mig noga för att tolka så gott jag kan. Varje arbete öppnar för vägen till ett nytt trossystem. 

Jag lever alltmer som den shaman jag är var dag inte bara som förr när jag jobbat. Jag har nu avsluta mitt professionella liv och tar bara emot de som jag ska ta emot samt ber människor närvara vid platser där de ska vara med. Jag har också nu börjat att ta emot djur där något är blockerat för att frigöra detta och öppna för deras bidrag till det kollektiva. 

Vad innebär det att vara en kanal?

Det är att bli använd på det unika sätt som är vårt. Vi får då uppdrag tillsammans med en energi som många får samtidigt. De uppdragen kan bara komma när vi är en kanal och däremellan förfinas kanalen. I detta samskapar vi med moder jord och universum, moder jord som när oss och universum som öppnar för ljuset. Ofta får vi möta utmaningar för att komma igenom till en ny nivå. Allt kommer genom kroppen och blir förkroppsligat där. Det går alltså inte bara rakt igenom utan det som kommer blir också en upplevelse för oss som är en kanal, dock utan känslor, inre bilder, förnimmelser, beteenden eller tankar. Någonting har bara förändrats. Många människor har förmåga att kanalisera utan att själva förkroppsliga detta. Vi vet det genom poeter, musiker och människor vi möter osv. Den vägen är inte min. Jag tillhör de människor som förkroppsliga allt som kommer till mig från moder jord och universum genom kärlekskraften. Det som inte sätter sig i min kropp genom dessa kanaliseringar finns inte där och jag kallar det då inte heller kanalisering. När det sätter sig i kroppen vet jag att det är det magiska ljuset, den kraft som jag också kallar kärlekskraften.

Jag vet också om hur och när jag ska sätta en gräns mot det som kommer från andra krafter. De söker också ett förkroppsligande men inte genom hela människor utan splittrade. Kärlekskraften använder bara en människa som är hel i sin kanal. Att förkroppsliga är vägen att samskapa med moder jord. Det är en svår och smärtsam väg i sitt växande. Jag kallar denna expansion för växtvärk. Den expansionen kommer när vi möter oss själva i varje litet skrymsle i vår kropp. Det är vägen att få ihop det andliga och jordliga. Detta sätt att arbeta innebär också att lära sig att inte bära för andra eller för kollektivet. Vi förfinar bara hela tiden den kanal som är vår i vårt unika sätt att bidra. I vår kanal är vi inte heller mottaglig för projektioner.

“Jag vet av egen erfarenhet att vi behöver akta oss för att försöka använda andra människors kanaler även om de bjuder in till den. Om någon försöker att använda min kanal sätter jag en gräns och om detta inte respekteras lämnar jag av kärlek till den personen. Många gånger lämnar den andra människan först när hon får en gräns. Ibland måste jag också blockera någon också av kärlek till den personen. I alla aktiviteter som jag inbjuder till nu är syftet att de som kommer ska öppna för sin kanal. När vi nu bygger en bro över mörka vatten i en grupp under två år så öppnar var och en sin kanal. Jag kan bara skriva om min väg över denna bro.”

 Några andra som varit med får beskriva detta med sina ord

“Det är så ovanligt att komma in i ett rum som på riktigt är öppet och okänt, för att ingen skapat det ännu. Så kändes det hos Marie. Som hon öppnat en portal till hela universum i sin trevliga takvåning. En portal, där jag hela tiden tvingades in i djup kontakt med, och sökandet efter mitt autentiska själv, för att kunna samskapa rummet med andra i samma sökande. Det var bortom behagligt och obehagligt, bortom gott och ont. Det var inte fridfullt, och samtidigt var det. Det var Livet Självt, och jag vaknade till en ny förståelse, som fortsätter att växa i mig” Tack Adèle Jansson

Det Marie kallar övergångar har öppnat mig på ett djupt plan. Det öppnar för att jag ska kunna vara med i det som händer i total vakenhet i varje rörelse emellan nu och då. Jag gör en stegförflyttning i total medvetenhet. Det kändes starkt hur jag öppnade och stängde. Jag kunde registrera varje detalj utan att döma. Arbetet är vaket och närvarande. Det går djupare än något jag varit med om förut. Det är ett djupt samskapande emellan energin och alla dem som är med.” Katharina Holm

“Stark upplevelse i dolda uppställningar, en inre förståelse om yttre händelser som påverkat mitt liv. Och vacker insikt om jorden och människans betydelse för varandra. Marie vägleder och känner in tryggt och kraftfullt och ingen gick oberörd hem. Så vackert space på alla sätt.” Annika Larsson

”Detta är något helt annorlunda än de jag varit på i annan regi. Helgerna berör på ett djupt plan. Känslan av att vara i något ”större” är väldigt tydlig, både micro och macro på samma gång, samt att verkan var för en helhet som omfattar allt och alla. Det som rör sig i dig ger ringar på vattnet. Energin är kraftfull och helande samtidigt som övergången är så subtil, som en ljus viskning. Ceremonierna av olika slag höll energin. Att vara i tystnad och lyssna på själen/din inre vägledare gav en känsla för de byggstenar vi ännu inte kan se. En väg i stillhet som hade en aktiv energi rakt igenom.” Eva Remmert

“Att vara med energier som är hämtade från vårt ursprung, mitt och vårt gemensamma, ger mig ofta känslan att jag ingenting vet och att allt känt kan ställas på ända. Känslan är många gånger också djupaste igenkänning och mening och det sker hela tiden arbeten som gör att jag hisnar och förbluffas. Då kan lyckan vara total! På ett personligt plan blir jag mycket berörd. Marie håller oss samman genom att dela med sig från många års livserfarenhet och förkroppsligande i kropp och själ. Hennes erfarenheter från arbete i olika länder i världen ger oss så mycket och är spännande. Många gånger omskakande, ibland roligt med hjärtliga skratt. Djupt allvar och ibland lite lättsinne! Och samtidigt så lite jag vet och förstår…” Anna-Carin Dahlborg
 

” Vilken helg, jag är fylld till brädden och på djupet – från söder till norr. Jag bara grät när jag kom hem i tacksamhet över livet och det jag får uppleva hos dig och tillsammans med andra. Jag upplevde arbetena med övergångar otroligt mer koncentrerade och medvetandegörande. Känslan i kroppen efteråt och arbetet i och kring vad mer lugnt på alla sätt vilket gjorde att jag kände att jag hängde med på ett annat sätt. Arbetena fick mig att komma i kontakt med mig själv på djupet och bryta energikontrakt och får djupare förståelse över samhällsfolket och ursprungsfolket.” Samuel Lundback

 ” Min katt mådde dåligt och jag visste vem Marie Fridolf var så jag kontaktade henne. Hon tog emot oss med sin valp som direkt gick fram och nosade. Min katt blev fräsande så valpen fick vänta i ett annat rum. Marie kopplade upp sig på min katt och berättade att hon inte ville gå ut för det fanns en annan katt som blockerade hennes väg. Jag som matte kunde bara vara där och se min katt visa klorna när Marie talade till katten och så vände hon sig till mig och sade: det är du som blockerar den kattens väg. Du har en annan väg. Efter detta möte utan att jag på något sätt kan förstå det så är det lugnt hemma. Jag vet inte om lilla Mira valt en annan väg men det gör inget. Det är inte mitt ansvar. Men det konstiga av allt är att jag också börjat att vandra en annan väg” Lena Larsson 

 

När himlen kommer ned möts vi med
moder jords kärna